Imorse vaknade jag och mådde fortfarande dåligt efter gårdagen. USCH! Kan bara tänka på vad som kunde hänt. Tänk om jag slutat lite tidigare. Massa tänk om hela tiden. Mår illa och har ont i magen och känner att tårarna är nära så fort jag inte gör något.
Eftersom jag är sjukt orolig att Mazda ska ha gjort sig illa tog jag in henne direkt imorse. Borsta, rykta, tvätta brunstben och svans, massera med liniment, smörja in alla gamla sår. Ja, en ordentligt myskur helt enkelt. Insåg också att jag missat ett sår hon fick igår. På höger fram nere på skenan har hon ett långt, men inte djupt sår. Var så fokuserad igår på rumpan eftersom jag trodde hon skulle ha stora staketbitar utstickande att jag tydligen inte kollade ordentligt på frambenen. Med tanke på hur det kunde gått är den här rispan verkligen helt okej.
Ingen värmen, ingen svullnad, ingen ömhet eller något. Tack och lov! Klämt över hela hästen!

När man står där och myser och pratar med hästen glömmer man bort alla hemska känslor och man börjar må bra igen. Det är så härligt att ha nån att prata med och pyssla med, någon som lyssnar och någon som bara njuter av uppmärksamheten. Under den timmen vi var i stallet var allting bra, men i samma stund jag vände mig om efter att ha släppt henne i hagen kom alla läskiga känslor tillbaka. Det kommer nog ta några dagar innan jag smälter det här och jag måste inse att jag ska vara tacksam för hur bra det faktiskt gick!

USCH! Idag hände något verkligt läskigt!

Jag longerade Mazda på banan helt vanligt. Har aldrig varit några problem och hon har ju funkat kalas i den. Gick jätte, jättebra och jag skulle precis avsluta när det händer.
En helikopter kommer och Mazda tokslänger sig bakåt, går igenom staketet mitt på kortsidan och ramlar på rumpan, men kommer upp. Så fort hon är uppe blir hon ännu mer hysterisk och slänger sig bakåt igen, gång på gång, bort mot staketet mitt på långsidan. Det enda jag gör är att jag släpper henne för att hon ska lugna sig. Någonstans innan slår hon över på rygg och huvudet åker in under staketet. Hon dör nu är min enda tanke. Vad ska jag göra? Hon har brutit nacken! På något sätt lyckas hon få lös huvudet, men eftersom hon är inspänd kommer hon inte upp. Tack och lov reagerar hon med att bli helt slapp och bara ligga stilla. Jag har ett underligt lugn, chock förmodligen, går fram och knäpper loss bettet . Min tanke var att trycket skulle släppa om jag få bettet ur munnen på henne, men hon ligger så tugnt på sidan att jag inte kan lirka ur bettet. Knäpper upp ena inspänningen och hoppas att det ska funka. Någonstans där inser jag att jag behöver hjälp. Springer mot stallet för att hämta Johanna och hoppas i mitt stilla sinne att hon ska komma farande efter mig. Johanna inser ganska snabbt att det är allvar och kommer direkt. Mirra kommer också och Robert. Vi inser att vi måste skära av inspänningen på sidan hon ligger på för att hon ska kunna komma upp. Iväg och hämta kniv och Robert får av linan och Mazda är upp direkt.
TACK OCH LOV ATT HON LEVER! Det går på repitition i mitt huvud. Någon minut efter att hon är upp brister det för mig. Tårarna bara sprutar och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Pussa och klappa är det enda jag kan göra. När jag sansat mig lite springer vi med henne och det syns igenting. Promenerar med Johanna ner till henne med Mazda för att hon ska få skritta ordentligt och väl nere hos Johanna och Henke får hon komma in och beta på deras gård.
Hon var så himla duktig hela tiden! Lugn när vi behövde hjälpa henne, lugn när hon kom upp, lugnt när jag gick iväg från flocken med henne, lugn nere när hon betade. När jag väl släppte henne tänkte jag att hon skulle brassa iväg, men hon tittade på mig och Henke och började gå uppåt med en fräsch, taktfast skritt. Hon fick inte en skråma! När hon gick igenom staketet var jag övertygad om att hon skulle få in en bit i kroppen eller liknande, men INGENTING! Jag har känt igenom hela hästaen och hon är inte ens varm.

Jag är fortfarande upprörd. Har inte gjort någonting sen det hände och tänker inte göra nått heller. Det gör ont i hjärtat och jag smågråter. Det enda jag kan tänka på är vilken enorm änglavakt hon hade och jag är så lycklig att det gick bra!

Älskade, älskade lilla häst!

Idag på förmiddagen var ridskolan i Vimmerby här och provred lite hästar dom kanske ska hyra till hösten. Dom provade Fantasma, Bailey, Lucky, Ferdek och Snowflake. En föll dom för direkt och bokade och dom funderar lite över en av de andra.
Bailey visade sig däremot inte från sin bästa sida. Stackars tjejen hann inte ens komma upp innan han skött rygg och drog iväg i en lång bockserie. Kvar stod vi människor och bara tittade. Jättekonstigt att han helt plötsligt visade sin unghästsida, men det är ju bara att vänta av en liten kille.

Själv är jag helt utslagen. Har egentligen inte vaknat än, så jag har tagit mig en siesta och ligger och vilar. I eftermiddag är det hästar in till hovslagaren och longera Mazda som gäller.

Här kommer en film på när Hanna rider den supersöta lilla b-ponnyn Erika.

Igår bestämde jag mig. Jag tar hem Mazda. Sen får det bära eller brista. Hon ska få en chans att komma igång och sen får vi se hur långt vi kommer. Jobb fixar sig alltid. Har sökt flera instruktörsjobb och är det så att jag måste flytta till Östersund eller Varberg så gör jag det.

Efter Mazda var det dags att rida Snowflake. Dom som haft henne sa att hon var kantig och trodde nått var fel, därför linade jag henne igår och kunde inte se någon kantighet och idag blev det då ridning för att känna efter. Det kändes inte bra. Hade det på känn redan innan jag satt upp.
Snowflake har en väldigt liten mun, alltså korta mungipor om ni förstår, och hon hade ett enormt tjockt tvådelat bett. Kombinationen liten mun-tjockt bett borde vem som helst inse är dömt att misslyckas och mycket riktigt. Hon gick och gapade, la huvudet på sidan och tramsade. Jag borde inte ens hoppat upp när jag insåg att jag trodde det inte skulle gå, men ibland är man dum.
Ska man säga något så var hon exakt att rida som hon ser ut när man står på marken. Det var precis så som jag förväntade mig, men stelhet och kantighet kände jag inget av.
In i stallet ganska omgående och byta bett och fixa lite annat med utrustningen. Nu har hon fått ett smalt tre-delat istället och jag hoppas det ska funka bättre.
Tycker dock att Snowan är helt enormt. Alldeles för mycket häst för lilla mig, men det är bara att träna på. Fruktansvärt snäll är hon iallafall. Står snällt och är inte ett dugg brydd över att vara ensam i stallet.

Red Mazda på morgonen idag. I början i skritten gick det riktigt bra. Hon var mjuk, stadig och framåt. När jag började trava fram var hon lite tjafsig och stelnade till lite. vill inte riktigt flytta undan vänster bog och höll på med huvudet. Stadig hand och mycket ben redde ut det efter ett tag och sen kom vi till galoppen. Det vart K A T A S T R O F!!!!! Hon var stel och kantig, nosen rakt upp i luften, hoppade fram, kunde inte svänga och sprang i 190! Oj, var min tanke. Hon gav inte efter i formen, men galoppen blev mycket jämnare efter några varv. I höger varv var det riktiga problem med fattningarna idag och när jag tog tillbaka och skulle trava mot en ny fatting började hon trams. Studsa, försöka fatta för minsta lilla skänkeltryck och hålla på. Efter några försök fick vi till det och hon kom igång även där efter några varv.
Tanken för dagen var att trava några upphöjda travbommar som låg snett (alltså upphöjd i ena sidan), men det blev pannkaka. Tanken var att hon skulle få lyfta på benen och komma igenom i kroppen. Det gick inte. Första försöket stannade hon nästa i serien, andra gången när jag hade mer ben försökte hon ta det i galopp, samma sak gång tre och fyra. Gång fem hoppade hon de två första bommarna och stannade sen och drog med sig sista bommen.
Då gav jag upp, orkade inte hoppa av och plocka upp den.
Började istället jobba i trav, växla varv och ställning, flytta undan bogen och länga och korta steget. Då blev hon jättefin! Loss och med och stadig! Preci sådär fin hon kan vara. När traven kändes loss och luftiga gick jag över till galopp. Fattningarna blev inte bra, hon blev lite hög och kantig i själva fattningen, men efter det så hade jag inte samma häst som i början. Hon var mjuk och fin, jämn i handen, gick att korta och länga och hon var helt med! Sista vänster fattningen blev lite svår, men annars var hon framme i rätt direkt.
Stretching därefter, hon hade fattat mer vad det gällde den här gången och var inte alls lika ryckiga.

Tänk att det kan börja så bra, bli pannkaka och sen bli bättre än innan!

Igår fick Dereñ springa på lina igen. Han bockade lite väl mycket häromdagen och vi tyckte han kunde bocka av sig på lina istället. Provade med pessoan löst åtspänd. Lite konstigt tyckte han i vänster varv. Småstegrade och vifta med benen lite. Inte rädd, han är ju körd, så han är van vi remmar bakom rumpan. När han stegrat två gånger kom han på vad han skulle göra och började kliva på. Problemet med både Dereñ och Bambinic är att dom är väldgt bekvämma herrar. Det går inte fort och rätt ofta är det utan energi. Efter ett tag blev det lite mer tryck i honom och han började kliva på. Till slut blev det dags för galopp och det var svårt att svänga i galopp. Ojoj, sa Dereñ och vill fortsätta framåt. Fattade dock galopp snällt. I vänster varv fattade han fel de två första gångerna, men efter det fattade han rätt alla gånger. Duktig kille!

Idag ska jag rida Mazda och Snowflake. Mazda ska få jobba lite med upphöjda travbommar tänkte jag. För att få ta i lite mer bakifrån och komma igenom kroppen ännu mer. Snowflake ska bara joggas och kännas på.
Ska även rida Bambinic tänkte jag. Bara jobba med att få honom mer framåt. Fantasma ska få springa på lina igen efter två dagars ridning. Jag vill verkligen få den där höger sidan att släppa!

Hanna och Melinda har varit här i sen i söndags och hjälpt till. Det är toppen eftersom dom är sådär lagom stora så dom kan rida b-ponnierna. Så dom är ansvariga för Walle, Prima, Sandra och Erica. Dom har dessutom varit superduktiga och ridit unghästarna under dagarna också. Toppen! Bambinic och Dereñ har tagit sina första galopper under ryttare, även om Dereñ mer småbockade fram. Imorgon är det dock slut på det roliga, för då åker dom hem, men innan det ska de hinna rida en hel del också!

Det här är resultatet av dagens longering av Snowflake

I år fyller Svenska ridsportförbundet 100 år och det ska firas med pompa och ståt. Helt rätt när något funnits så länge, men problemet är att så mycket av det "vanliga" blir lidande.
Tack vare 100-årsjubiléet har man nu beslutat att ställa in Ridskolemästerskapet. Ridskolemästerskapet är i princip ridskolornas SM. Man gör kval på klubb, i distriktet och sen går man till final där den bästa ponnyryttaren och den bästa hästryttaren från varje distrikt möts. Det bästa är att på senare år har det varit både hoppning, dressyr och teori för ryttarna. Alltså korar man den bästa allroundryttaren, vilket är otroligt bra eftersom det vidgar bredden.

Nu ska man alltså ställa in i år för (saxar från Svenska ridsportförundets hemsida)

Igår red jag Mulle igen. Han gav en riktigt, riktigt fin känsla. Inte alls så bråkigt och tjaffsig som dagen innan. Mulle är verkligen en häst som har extremt mycket egna idéer, är fruktansvärt envis och tror han ska få som han vill, men när man väl kommit överens så är man överens.
Han var mjuk och fin i handen igår och blev inte alls sådär djup och låg som han kan bli ibland. Hände nån gång, men då var det bara att rida upp honom och så kom han upp. Han gjorde dessutom skänkelvikningar i bibehållen form! Det var stort, för det har inte funkat förut. Tycker dessutom att bogarna kommit mer på plats, han försöker ibland köra ut dom, men trycker man tillbaka så slutar han.
Galoppen är fortfarande problemet. Han galopperar på riktigt bra och i hyffsad form på raksträckorna, men så fort man kommer in på böjt spår stannar han av lite och man måste rida för glatta livet. Han kan backa av riktigt rejält och att peta på med spöt är inte så himla populärt. Han löser det genom att sparka och då klarar han inte att hålla galoppen. Två varv i varje varv, bärigt och framåt fick jag och man ska vara nöjd för det lilla har jag hört!

Mazda red jag på trespåren igår. Det är som en enorm naturlig ridbana, ungefär 100x40 kanske? Red iallafall i en djup form och bara stora, mjuka vägar. Hon kändes fortfarande lite ostadig i formen, men det var mycket bättre idag. Hon var även mycket mer igenom i kroppen överlag. Böjde sig snällt runt skänkeln och tog tag i steget. Inte lika på topp som hon har varit, men verkligen en förbättring mot i  förrgår!
Red bara lätt och i galoppen var det lättsits som gällde. Galopperade mycket och jobbade på i ett ganska friskt tempo. Hon måste lära sig att ta för sig mer i galoppen. Det blir lite kort ibland.
Tror hon kanske kan vara lite mör i kroppen, så det blir nog vila idag och så tar vi nya tag imorgon. Tur att jag åker hem till Uppsala en sväng på fredag, så kroppen får återhämta sig.

I förrgår fick BellaDonna gå i pessoan igen. Det har verkligen varit fruktansvärt nyttigt för henne! Hon funkar kanon nu i den. Inga som helst protester och avslappnat och trevligt. Dessutom tycker jag hon verkar mycket mjukare och mer avspänd i ridningen också. Har inte själv ridit på henne de senaste dagarna, men de som ridit har haft en trevlig häst. Inga som helst bockar och brallar.

Härligt!

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Inte kul alls var det! Man tycker hon borde släppt efter två dagar i pessoan, men inte då. Jag har aldrig upplevt henne såhär stark alls. Hon hängde verkligen i höger tygeln och vad man ä gjorde så lättade hon inte ett dugg! Leka med ställning, tempoväxlingar och övergångar, flytta för skänkeln, växla mellan raka och böjda spår. Inget hjälpte. Hon bet sig fast och hängde kvar där. Tror jag fick kanske en långsida med bra känsla. USCH! Men, det är väl bara att bita ihop!

Jag gav Mazda mitt rosa blingpannband som jag hade till Ponti eftersom det hon hade var groteskt fult och vem gillar inte rosa bling? Vad tycker ni?

Efter Mulle var det Mazdas tur. Ägnade ungefär 2/3 av passet åt bara skrittarbete. Hon har haft en tendens att inte flytta undan för häger tryck, så det var det fokus låg på från början.
Började med att flytta i framdelsvändning motstaketet för att få hjälp där med uppbromsning och om hon svängde iväg rumpan skulle det ta stopp. När det flöt bra åt båda hållen gick jag inte på en liten fyrkant där jag gjorde en kvarts framdelsvändning i varje hörn. Hon flyttade riktigt bra till slut. Hon blir lite frustrerad och hög i formen, men hon tar hjälpen och jag kände att det var det viktigaste just nu. När mina små vändningar funkade bra åt båda gållen blev det skänkelvikningar på hörnlinjen. Undan vänster flöt det bra, lite ostadig i formen, men det kommer med mer styrka. Undan höger åkte vänster bogen ut långt och hon trodde det var ok att flytta på fyra spår. Vi hade en liten disskussion och efter lite övertalning flyttade hon rak i kroppen, men alldeles förböjd i halsen. Man få vara glad får dom små framgångarna! Gjorde även lite halter och lite tempoväxlingar i skritten. Tyckte inte hon kändes helt på topp, lite kantig och väldigt ostadig i formen. Nu hade jag bytt nosgrimma eftersom hon fick skav av remonten (dock var hon sjukt fin med den), så det var engelsk nogrimma och acchen som gällde idag. Blev kanske lite sur på det, men hon gick med det på lina igår också så jag vet inte.
Efter framtravning kom vi till dom där galoppfattningarna. Började i höger och fick först en felfattning. Nästa blev rätt och hon fick rulla lite och jag stod i lättsists. Kändes fin då jag kom ner i sadeln igen och hon galopperade med hela kroppen. Vänster fick jag flera felfattningar i och den var lite kantigare ändå, trotts att jag stod upp och hon fick rulla. En felfattning lät jag henne bara fortsätta, så där satte vi en klockren förvänd galopp på börjt spår. Nu har hon inga ursäkter. Jobbade därefter med fattningar på volt. Höger galoppen gick mer eller midnre utan problem, fick en felfattning tror jag. Dock är den inte lika bärig som vänster galoppe. I vänster blev det fler felfattningar, men när hon tog rätt var hon jättefin! Gick att reglera tempot jättebra.

Efter passet stretchade jag henne. Tog inte ut något till max eftersom det var första gången, men jag tror det är nyttigt för henne, så jag ska fortsätta med det.

Överlag tycker jag hon kändes lite skum idag. Inte lika genom i kroppen som vanligt och kom liksom aldrig till ro i traven. Ska rida ett mindre kravlöst pass imorgon så får vi se vad hon säger.

Började morgonen med att rida Mulle. Eller morgon och morgon, jag kom ut vid 11-tiden, så det var väl mer förmiddag.
Red iallafall Mulle som sagt. Fokusen låg mest på jämna övergångar med sug efter. Då var det trav-skritt-trav som gällde. I övergången trav-skritt dog han lite, så det gällde att få honom lite mer med och vaken. Bättre mot slutet. Ju mer med sig man har honom dessutom mindre snubblar han, vilket är toppen! Han har ju en tendens att gå omkull när han snubblar och det vill man såklart inte.
Därefter blev det lite skänkelvikningar i skritt och han förstår precis vad han ska göra. Att han sen ålar sig fram lite och försöker stoppa ut bogar till höger och vänster är något man får jobba bort med tiden.
Därefter var det galoppfattningar som gällde och få honom att suga i galoppen hela tiden, han där lite när det blir böjt spår. Höger varv var inga direkta problem, men vänster visade sig vara knixigare. Han blev stark i vänster tygeln och släppte yttersidan så det blev ett antal felfattningar. Efter några försök så fick vi till det och rent framåtmässigt är den här galoppen betydligt bättre.
Stackars tjockisen fick sen stå inne ett tag, han behöver inte mer gräs än vad han fått nu. Man sitter nästan i spagat eller vad det heter.

Började dagen med en liten sovmorgon. När jag fortfarande inte visat mig vid 10 kom Mira och kollade så jag levde. Gjorde jag såkalrt, men var fruktansvärt trött. Så stannade i sängen lite till och kollade på sänsongsavslutningen av Revenge. Spännanade!

Efter det drog jag mig ut och skulle leta rätt på hästarna. Går hela vägen till bortre ändan av Hoppahagen där de bestämt sig för att vara denna varma dag. När dom såg mig så dom tjoho och drog tillbaka dit jag kom ifrån. Haha, hästar är lustiga ibland!

Fick tag på Mazda till slut och tog henne på lina. Superfin! Mycket trav-galopp-trav jobb idag också. Idag kunde hon sträcka ut traven ordentligt också. När jag står där som bäst dyker det upp en kvinna som skulle lämna tillbaka Snowflake och Erika, så det var bara att packa ihop Mazda. Tack och lov var jag nästan klar.

Snowflake och Erika fick komma ut i hagen och träffa alla gamla och nya kompisar. Glada blev dom och hopsläppet gick väldigt lugnt. Tur det!

Nu har det svalnat av lite och jag ska jobba Fantasma, Mulle, BD, Fredek och Mimmi på lina tänkte jag.

Här kommer lite bilder på Elin och Fantasma.
En otroligt trevlig häst som skulle behöva slappna av lite mer i sin överlinje från och till. Galoppen är också något som behövs jobbas på, men det kommer med lite mer rutin (eller är man 10 år är det kanske inte rutin som saknas?). Problemet med galoppen är att hon tar den mest på fart och hoppas på det bästa känns det som.

Jag är verkligen inte begåvad när det kommer till fotande, så man får ha lite överseende med det.

Här kommer filmen på Mazda. Tycker ni inte det märks skillnad mot förra filmen?

Imorse tog jag tag i saker tidigt och fixade stall, medicinerade, fyllde vatten och longerade Mazda. Tur att jag hann gör lite för nu ligger jag utslagen i sängen med världens mensvärk. Ibland är det riktigt botten att vara tjej.

Mazda fick iallafall som sagt springa på lina. Hon var riktigt, riktigt fin! Började på lösinspänning för att bara jogga igång och hon sökte sig ändå framåt nedåt. Därefter spände jag in henne lite mer och hon blev riktigt, riktigt fin i steget där. Ibland blir det nått litet takt fel när tempot blir överilat, men annars tycker jag hon vilar mycket bättre på steget än för bara någon vecka sedan. Testade sen spänna in henne ännu lite mer därefter och jisses så bra det blev. Hon kom riktigt ihop sig och satte bakbenen mycket bättre under sig. Jobbade mycket övergångar trav-galopp för att få henne uppmärksam och kvick. Ibland är det lite svårt att koppla när man vill ha en lägre växel, men gick riktigt bra ändå. Så himla duktig häst! Film kommer snart!

Det är verkligen otroligt mysigt med lilla Vincent. Man vill bara ha en egen!

Stackars Electra har nått vajsing med ryggen, så kära veterinär Backe ordinerade tre veckors behandling med Butta. Det tyckte Electra var superäckligt och vägrade käka vad jag än försökte stoppa det i. Som jag skrev i ett annat inlägg ringde jag min vän Mikkis som gav mig den smarta idén att ge henne det i flytande form i spruta. Mycket pyssel blir det.

Igår red Elin på BD innan hon åkte hem. Det var en betydligt mer avslappnad häst som var i paddocken än vad som varit där de senaste dagarna. Mjuk, rund och fin i formen. Lugn och sansad och i princip inga som helst ansatser att överreagera eller bli stressad. Superduktig Elin!
Nu ska jag fortsätta lina henne några dagar och bara låta henne slappna av i framförallt överlinjen och sen börja rida lite igen framemot helgen.

Red finaste Mazda nu på eftermiddagen. Hon hade en välförtjänt vilodag igår, så idag var det dags för lite jobb igen. Blev ett pass på banan med fokus på övergångar. Skrittade fram med volter, serpentiner och halter. Halterna har blivit mycket bättre på väldigt kort tid, mycket jämnare och hon vågar vila i halten. Dock så slår hon sig fri i halten, men det kommer med styrkan.
Gick vidare med trav och lättridning. Volter och rakt spår. Varje gång jag växlade varv gjorde jag en skrittövergång. Där behöll hon formen riktigt bra de flesta gånger, men ibland biter hon ifrån och kör fram näsan.
Gick över till galoppen, började med vänster. Eftersom hon har lite svårt för högergaloppen blir hon ibland lite för fast i högertänket i vänster varv, så jag gjorde det lätt för henne. Vänster galoppen funkar bra. Hon blir lite rak i sidan ibland, men det går att jobba bort. Red lite öppna tänk på långsidorna för att få henne mer loss i sidan.
Sen över till höger och det började med en felfattning. Hon blir väldigt stressad när hon gör fel, så man måste rida på och låtsas som att det är rätt och sen göra en övergång och rätta. Andra gången blev det rätt, men det kändes väldigt spänt och kort, så la upp tempot rejält på långsidan och då fick hon en riktigt bra galopp rent rörelsemässigt. In och ta tillbaka på volt och där tog det stopp. Tappade galoppen, fattade fel, började studsa och var allmänt tramsig. Blev det rätt så var det kantigt och hon slutade så fort vi gick in på volt. Till slut tappade jag tålamodet och gjorde en ryggning och red sen fram och bara galopperade på rakt fram några varv. Tog tillbaka och gick in på volt och det var som om något i henne hade släppt, för helt plötsligt kunde hon gå på volten. Pausade lite och sen red vi lite för att Elin skulle fota. Lite ökningar i trav och galopp, skänkelvikningar och öppnatänk. Då var hon fin och lätt i handen. Fick en felfattning, red en långsida i förvänd då och fattade sedan ny utan problem.
Fina, fina häst! Jag blir bara mer och mer förtjust för varje gång!

Började dagen med ett ridpass på Ferdek. Litar inte tillräckligt på honom för att rida honom ensam, så passade på att göra det när Elin fortfarande var kvar och höll sällskap samtidigt. Tror min misstro mot honom kanske är lite obefogad och jag kan nog rida honom även utan sällskap i framtiden. Han skötte sig utmärkt om man bortser från att vi inte höll på att komma in i paddocken överhuvudtaget.
Tanken var bara att jag skulle prova på honom och rida lite. Tycker han är rätt trög och lite slö i reaktionerna för skänkeln. Trevlig i handen överlag, men ibland blev han lite tung i handen, men med lite mer ben så blev det bättre. När det kom till galoppen så har jag fått information om att galoppskänkel inte är något han minns särskilt bra och det kan jag hålla med honom. Det blev att springa in i galoppen och hoppas på det bästa. Svårt att svänga vänster och svårt med vänster galoppen. Hm, kan det hänga ihop? Ja, såklart! Åker bogen ut och vi hamnar i staketet är det inte konstigt att det är svårt att få till någon galopp.
Flytta för skänkeln var däremot inga som helst problem. Det bara flöt åt sidan i bibehållen form. Duktig kille! Han är ju trotts allt bara fem år.

Därefter hade vi lite vätskepaus och sen körde vi på en uteritt. Mimmi stod på schemat, ännu en som jag inte testat. Hon trodde hon kunde vara lite ful och vända och inte behöva gå först. Backa in i Mulle några gånger försökte hon också, men till slut var vi överens och vi tog täten. Gick riktigt bra, hade en jagvänderochgåråtandrahållet-incident mitt på kallhygget, men det löste sig också. Stackars fläskkorvarna fick trava och galoppera så de blev alldeles svettiga. Vi mötte dessutom massa skogsmaskiner och bilar mitt i skogen. Mulle tyckte det var superläskigt och Mimmi insåg snabbt att det bara var att gå förbi. Avslutade med en galopp. Mysigt och härligt! Hästar med spetsade öron hela skrittvägen hem.

Igår och i förrgår har jag haft BD i pessoalongen. Lollo red henne i lördags och hon visade sig inte från sin bästa sida, så vi bestämde att pessoan var lämplig att ha henne i. Hon har en tendens att köra upp huvudet och plöja rakt fram när hon tycker det blir jobbigt och framförallt i övergångarna.
Supernyttigt som jag skrev i nått annat inlägg att ha henne i pessoan då eftersom hon bara kämpar med sig själv då.
Igår fick jag rejäla reaktioner från henne. Hon höjer sig gärna lite i nacken i övergången mellan galopp och trav. När hon då känner att det tar emot blir hon skitarg och bara slänger sig utåt. Då är det bara att rätta till riktningen och fortsätta som om inget har hänt tills det händer igen. Blir faktiskt lite frustrerad på henne, då det inte finns någon anledning till de där tramsiga överreaktionerna, speciellt som hon bara tuffar på efter dom. Så det blir att fortsätta att gå i pessoan till hon vänjer sig och slutar överreagera. För hon är skitfin där emellan!

Igår red jag ett pass på Mulle i paddocken. Han har tidigare inte varit så fruktansvärt ridbar, men det jobb som gjorts med honom under det här året har verkligen förändrat honom. Bra jobbat!
Nu kan han gå på tygeln mer eller mindre i alla gångarter, flytta för skänkeln och rygga. För mindre än ett år sen var det inte tal om något sådant.
Red iallafall som sagt i paddocken och bara allmänt kollade vad han kunde och så. Lite vingligt hit och dit med bogarna, men dom kom på plats. Ibland försvann dom iväg igen, men jag tror inte det är långt borta att han blir riktigt rak och trevlig.
Hade inte riktigt kommit ihåg att Mulle var hemma, men nu när jag har upptäckt honom får det nog bli lite ridning på honom också. Om inte annat är han alldeles för fet och behöver motion av den anledningen.

Blogg.se vill inte ge oss fler bilder just nu, men det kommer nog.

Läger 1 är det jag och Anna
Läger 2 jag, Lollo och Anna
Läger 3 jag och Emma
Läger 4 Lollo, Hanna och Emma
Läger 5 jag, Lollo och Hanna

Så ser det ut just nu iallafall. En gammal ridlärare på varje läger iallafall och några nya också. Ska bli spännande och roligt!

Lasse tyckte alla vi som var på plats i helgen behövde en lektion i hur man kör in hästar och även parkörning. Jag personligen är inte så intresserad av just körning. Jag tycker tömkörning är ett bra komplement till ridning och longering, men just körning med vagn har inte riktigt fångat mitt intresse. Dock måste man erkänna att Lasse faktiskt kan sin sak när det gäller körning.

Usch, ha rinte bloggat sen i torsdags. Jättedåligt, men det har varit fullt upp. Rida, ha lektioner, fixa och dona. Har mest ridit Mazda. Hon har varit riktigt fin, men igår kändes hon riktigt matt i kroppen, så hon fick gå ut i skogen idag och imorgon är det vila som gäller. Efter det blir det nog någon/några dagar i pessoan.

Red Fantasma idag. Jäklar, vad det går undan i galoppen, tur att hon går att svänga. Skönt iallafall att hon börjat fatta ren galopp och inte den där travgaloppen med bakbenen. Annars är hon en riktigt trevlig häst. Lite spänd överlag, men väldigt mjuk och fin i munnen. Ger ett väldigt ärligt stöd och följer bettet om man ger mer tygel.

Har även presenterat BD för pessoan. Hon blev så jäkla fin! Dock gör hon samma saker som i ridningen, hon kör upp huvudet och blir stark och även i övergångarna åker huvudet upp. Jättebra för henne att gå i pessoan då eftersom hon bara jobbar mot sig själv där. Verkade som att hon insåg det ganska snabbt också och började jobba med pessoan och inte emot den. Dessutom är det ju toppen att hon blir lite mer uppmärksam på rösten, kommer förhoppningsvis underlätta i ridningen.

I helgen har också de nya ridlärarna varit här samt ett gäng vuxna som brukar gå på läger 5. Jätteroligt att träffa dom nya ridlärarna och det ska bli kul att jobba med dom i sommar. Alltid lika kul att träffa läger 5:arna!

Nu är det folk hör igen. Skickade iväg dom ut i skogen medands jag själv fixade i stallet och försökte få i Electra smärtstillande. Veterinären tittade på henne igår eftersom hon inte riktigt rör sig rent under ryttare. Han trodde det var ryggen eller rättare sagt korset som spökade och hon har blivit satt på 20 dagars Buttakur.
Jag försökte först ge henne det i uppblött havre, sen instoppad i bröd, i ett äpple, men inget passade. Gav upp ett tag och började plocka, fixa och dona. Men, hon tog det fortfarande. Ringde mitt hästorakel Mikkis (okej, inte orakel, men det är bra att ringa en vän) som gav mig den briljanta idéen att spruta in det i munnen på henne. Yes, det gick!

Tjejerna kom tillbaka och dom fina unghästarna hade skött sig finfint. Bailey hade tyckt att det var lite läskigt, så han var lite svettig, men har man trygga, tant Flamette så går allt bra!

Nu ska jag och Elin plocka i sadelkammaren och sen ska jag hämta världens bästa Lollo!

Fick den här kommentaren:





Ja, vad ska man säga? Jag tycker nästan det är lite förolämpande mot världsmästarna. Det jag ägnat mig åt de senaste veckorna är lösgörning och grundarbete. Jag har snart ridit i 20 år, tävlat MSV, utbildat hästar till LA/MSV, jobbat många år som ridlärare och är utbildad ridledare. Enligt mig är det då nästan ett krav att jag ska kunna rida en skolad häst och jobba den på ett ändamålsenligt sätt och kunna lösa eventuella problem som uppstår.
Jag vet inte riktigt vad som gett dig det intrycket att jag skulle vara världsmästare, men det har jag aldrig påstått. Och jag har inte kommit med några revolutinerande idéer eller lösningar. Allt jag ägnar mig åt är gammla beprövade metoder. Dessutom skriver jag ju också om problemen som uppstår, så jag har inte på något sätt påstått att allt går som en dans på rosor.

Jag antar att det du egentligen tyckte var skumt var det här med att BD var missförstådd och att det är svårt för ryttarna att göra rätt på henne. Och det är det också. Hon är en fruktansvärt svår häst om man normalt rider på ridskola och är van vid ridskolehästar. Ridskolehästar är oftast väldigt härdade och accepterande av sin ryttare. BD har betydligt mycket mer nerv än en vanlig ridskolehäst och det blir därför svårt för eleverna att rida henne. Därmed inte sagt att dom inte klarar det, många gör det, men det är dom som vågar mjukna när hon blir stark.

Jag skriver mycket om vad jag gör när jag rider för jag vet det är folk som vill läsa om det. Hur kul vore det att skriva "Idag red jag" och inget mer?
Berätta gärna vad det är du tycker är så världssmästaraktigt, så kanske jag kan uttrycka mig på ett annat/bättre sätt.

Jaha, idag ska hästarna skos. Jag tänkte göra det lätt för mig och ta in i princip alla på en gång. Så får dom komma in och vila lite samt käka. Ja, tanken var god, men det tyckte inte hästarna.

Mazda och Flamette följa snällt med. Samma sak med Bambinic och Dereñ. BellaDonna och Fantasma kom också utan problem, sen tog det stopp. Fick tag på Ferdek och började gå, då gör han sin specialare, stannar och börjar backa. När han väl börjat backa, är det svårt att göra något, men jag drog till i grimskaftet och det var ett misstag. Han drog och med sig tog han alla andra. Kul! Där sprang han omkring med grimma och grimskaft i hagen. Lite lätt arg tog jag Mimmi istället, gick bra, tills hon blev rädd för nått och hoppade på min fot. Såklart där det inte var stålhätta. Ännu roligare blev det när jag insåg att hon inte alls skulle skos.
Tog en liten paus, saft och kaka, ladda om. Fick med mig Ingegerd, så vi fick in Ferdek och Electra. Därefter började vi projekt få in Bailey och Lucky, efter lite om och med var också dom inne i stallet. Då, när jag gått upp och ner för mördarbacken ungefär 300 gånger, då kommer resten av gänget upp till grinden. Tack för den!

Säga vad man vill, men jag kommer få världens benmuskler och det ska fortsätta såhär.

Haha, då är vi två. Jag vill också ha lite film. Kommer folk i helgen, kanske nån av dom kan filma om vi hinner. Annars får jag väl tvinga Johanna.

Man blir lite ledsen när man ser hur elaka djur kan vara mot varandra ibland. Stackars lilla, bedårande Walle är lite utmobbad ur flocken och dom är riktigt elaka mot honom.
Han och Certo brukar slås. En morgon stod Walle en bit från flocken och helt plöstligt börjar Certo kalla på honom. Walle kommer såklart och så fort han kommer fram åker han på en rejäl spark.
Samma sak igårkväll, fast då var det Mulle som var på honom. Walle kom och gick och Mulle kommer emot, vänder upp och börjar peppra med bakbenen, så stackars Walle bara flyger iväg. Usch!
En annan morgon låg Walle ensam vid grinden och resten av flocken var långt borta.

Vi har försökt dela på dom, ha Walle och Prima för sig, men Marodör Mulle har ju extrema plöjastaketskills, så det fungerade i en kvart ungefär.

Tänk om dom bara kunde vara snälla mot varandra istället.

Eftersom himmelen öppnade sig hann jag bara rida BellaDonna. Ferdek och Bailey fick gå ut i hagen igen.
BD var toppen! Mjuk, fin och medgörlig. Jättelätt i handen mjuk i sidorna.
BD är en häst som det är mycket fart i och är ryttaren inte med blir det alldeles för mycket fart. Har ridit henne några gånger tidigare år och vi har alltid kommit överens. Problemet är att hon är missförstådd. Hon är pigg och framåt, men galet känslig i munnen. När hon är pigg, vill ryttaren bromsa och drar i tygeln, hon blir spänd/rädd och det går ännu fortare. Det som krävs är en extremt mjuk hand, mycket ben och förhållningar genom sätet. Då kommer hon ganska automatiskt på tygeln, till och med i galoppen.

Jobbade endast lösgörande, mycket volter bågar och leka med ställningen. Hon har en tendens att när hon tycker det blir jobbigt/man kräver för mycket så kör hon upp huvudet rakt i luften och går kvar där. Insåg snabbt att det fanns två saker att göra. Lätta av totalt eller hålla kvar tills hon gav med sig. Testade första att lätta av totalt, men då välte hon iväg och blev obalanserad. Att hålla kvar (med hålla kvar menar jag inte dra och slita, utan hålla ett stadigt stöd på tygeln) och driva fram henne. Det funkade betydligt mycket bättre och hon blev jättefin!

Fina lilla ponny! Är så tacksam att jag fortfarande kan rida ponny!

Efter ridandet av fina Mazda var det dags för Fantasma och Lucky att få jobba. Hade tänkt börja med Fullis, men hon vände och gick när jag kom, så Fantasma fick den stora äran att komma in först. Tycker det är så himla nyttigt för dom att vara inne och bli iordninggjorda ensama. Speciellt Lucky som är en så tydlig underlägsen personlighet. Hon är väldigt osjälvstädnig och vi blev lite osams i stallet, men till slut var vi båda glad.
Nu skulle jag ju inte prata om Fullis utan Fantasma. Hon accepterar det där ensama riktgit bra, ringde i telefonen medans jag gjorde iordning så jag gick utanför för att ha bra mottagning och då blev hon otålig och började skrapa och greja.
Hon är förresten grymt mysig att hålla på med. Jag hade fått höra att hon var en tjurig typ att fixa med, men hon har aldrig en lagt öronen bakåt mot mig. Vi kanske har nått speciellt.
Longering stod iallafall pås schemat och longera gjorde vi. Höger varvet flyter fint. Hon kommer igenom kroppen, har bra balans och ett bra tempo. Galoppfattningarna är kvicka och för komandot.
Vänster är däremot jobbigare, traven flyter bra, men galoppen. Fattningarna är inte kvicka och man måste vara där och hjälpa med pisken i luften. Hon springer in i den och sen går det i ett jäkla tempo tills hon inte orkar mer, då faller hon in i slängtrav. Det blev bättre, men det är mycket kvar att jobba med. Duktig och svettig häst efter passet.
Fullis då? Jaaaa jag sa ju att alla hästar accepterat pessoan utan protest. Nu kom protesterna. Hann inte mer än driva fram henne som hon for iväg i galopp, sparkande. Det absolut roligaste var i början när han var grymt besvärad av remmen bakom rumpan så hon hoppade jämfota med bakbenen i flera varv. Det var så roligt att se. Till slut gav hon upp och stillade sig. Då fick hon bli lite inspänd. Konstigt sa hon och konstrade i höger varvet. Vände runt och grejade. Sjukt snabb hon är! Till slut blev hon kalas i traven! Pessoan gav verkligen effekt och hon längde/sänkte halsen och fick en välbalanserade trav. I vänster lyckades hon på nått sätt skjuta upp remmen bakom rumpan jättehögt  och den tappade såklart effekten då, men hon sökte sig fortfarande framåt med hunud och hals. Riktigt bra med tanke på att hon förmodligen aldrig varit med om något så konstigt som att gå i form.
Sjöblöt häst efter 20 minuter, men när man inte bara springer runt på volt utan ska hålla på att hitta på egna grejer så blir det jobbigt.

Nöjd är jag iallafall!

Började morgonen med att svära lite över att hästarna än en gång bytt hage på eget initiativ. Slut med det tack!
När jag svurit klart gick jag och hämtade Mazda, ridning stod på schemat.
Eftersom hon fortfarande håller på att jobbas igång la jag fokus på formen och tempot. Fröken har en tendens att bli lite väl framåt är det är jobbigt, så idag red jag lite i undertempo hela tiden bara för att få henne att hitta balansen.När det funkade bra så tänkte jag att hon skulle kunna öka på lite och sen komma tillbaka. Rider in på en diagonal och läger till skänkeln, öppnar upp handen något och skjuter fram sätet. PANG! Sa det och vi var en bra bit över marken med bakbenen som högsta punkt. Haha, men efter det lilla utbrottet funkade det bra.
Formen var däremot riktigt bra, det är ibland hon blir lite tjafsig och knäpper av, men då ställer man om lite och jobbar på yttersidan så är hon tillbaka i handen igen.
Var också väldigt loss i sidorna, vilket var roligt och tog bra stöd både på volt och rakt spår. Eftersom hon funkade så bra så blev det istället lite fokus på övergångar med bibehållen form. Skritt-trav var inga som helst problem, kom igenom kroppen bra. Trav-galopp funkade till och från. I vänster var det i princip inga problem, men Mazda har ju en betydligt svagare högersida, så att fatta högergalopp är bara det ett projekt. Jobbade på och till slut blev hon rund och fin i båda varven.

Det är sjukt mycket att jobbba med på den här hästen! Hon måste våga ta ut stegen i skritten, våga vila på steget i traven och länga sprången i galoppen. Musklerna måste komma på plats, hon måste bli 1000 gånger starkare i högersidan, ja, det är massor som måste göras.
Trotts det är jag kär och har börjat fundera på att ta med henne hem till hösten.

Idag är det mycket på G.

Jag ska rida Mazda och BD. Hinner jag tänkte jag rida Mimmi också. Ferdek och Fantasma ska springa i pessoan. Tänkte även presentera pessoan för Bailey och Lucky och se vad dom säger om det hela.
Alla hästarna har varit förvånansvärt accepterande av pessoan så jag hoppas det håller i sig.

Första gången jag satte pessoan på Ponti ägnade vi 10-15 minuter åt hopp, spark, bock och bara allmänt vadsjuttonärdetjagharbakombenen-trams. Efter den gången var hon en klocka i pessoan. Ingen av hästarna här har ens funderat på att sparka. Duktiga!

Ska även göra en skolista eftersom hovis kommer imorgon.

Nej, nu ska jag ge mig ut och leta efetr hästarna. Min morgonvy såg inte ut som den brukade, inte en häst i närheten.

Fina BD löshoppar och gör det rutinerat.

Imorse var det upp tidigt igen.
Ta in sjukhästarna för att titta på dom, kul när en inte vill följa med. Istället kom Fullis (Lucky) fram och det är inte alls vanligt, så jag passade på att ta med henne in, så hon lär sig. Tillbaka till hagen med en havrehink. Alla andra hästarna var intresserade och kom fram utom Certo som jag faktiskt var ute efter. Jaha, vänta lite och tillbaka igen. Då får jag faktiskt komma fram, men inte sätta på grimman. Till slut kom han in iallafall och såret läker fint.
Satte mig sen med att dela in grupper och fördela hästar inför sommaren för att kolla hur många hästar som behövs och så vidare.
Helt plöstligt var det dags för lunch och sen skulle vi löshoppa bestämde vi. Hela tretton hästar har fått springa runt och hoppa idag. Finns filmer på de flesta, så de kommer väl lite eftersom.
Både duktiga och mindre duktiga hästar. Dom tyckte det var roligt och det var skönt för dom att ha en mellan dag.
Att löshoppa tretton hästar tar däremot sin lilla tid och nu är jag galet mör i ben och fötter. Kommer sova gott utan tvekan.

Imorgon ska det ridas några igen!

Löshoppning av åtta hästar nu på eftermiddagen. Blev några korta filmsnuttar. Inte på alla heller tyvärr, men på Fantasma, Lucky, Walle och Prima.

Började med Bailey och Lucky. Jättenyttigt för dom! Riktigt duktiga också! Bailey hittade en riktigt bra bjudning!
Bambinic och Dereñ fick också prova. Tyvärr såg Dereñ inte fräsch ut, så han fick vara sällskap istället. Bambinic tar allt här i livet med ro och gjorde sig ingen brådska överhuvudtaget.
Fantsama och Sandra fattade galoppen direkt. Duktigt av Sandra att hitta lite bjudning också!
Stjärnorna var ändå Walle och Prima, så söta och så duktiga! Det här hade dom gjort förut!

Superhärligt att äntligen vakna upp till strålande sol efter de senaste dagarnas regn.
Ridweekendgänget gjorde så att några red ut och jag hade lektion för ett gäng barn i paddocken. Söta Sandra, Prima, Flamette och Mulle fick springa lektion.
För att göra det hela lite roligare la jag fram några travbommar och avslutade med att det fick hoppa några småhinder. Jätteduktiga tjejer! Det är verkligen underbart roligt att undervisa små, söta barn som bara är så charmiga att man smälter!
Sandra och Prima hade lite problem med att det var hästar i hagen intill paddocken och varje gång de passerade var de tvunga att stanna för att snacka lite. Tjejerna kämpade så att de var alldeles slut.
Mulle galopperade fint i höger varv, men ha ville inte i vänster. Då fick tjejen hoppa upp på Flamette för att få till några bra vänstergalopper.
Sandra (som jag för övrigt fått för mig heter Ida) tyckte galopp var en ondöig gångart och Prima sprang så snabbt, så snabbt, men hon fick till några galopper också. Hanna gjorde ett toppenjobb som sprang med båda hästarna! TACK!
När alla var tillbaka så kommer en tjej springade och säger att hästarna i hagen haft sönder grinden. Jaha, tur att det finns hagar att byta till för grinden var i två delar.

I eftermiddag är det löshoppning på schemat. Hoppas på lite bilder och filmer!

Idag fick jag lite hjälp med unghästarna, så dom kunde ridas. Superduktiga var dom!

Bambinic och Dereñ är supercoola, lite loja, men lyssnar fint.
Lucky är också duktig, men måste lära sig slappna av och koncentrera sig. Det är så mycket spännande runt om.
Bailey måste hitta bjudning. Ut i skogen med en stadig tant och bara gå fram, fram, fram!

Började morgonen med att leta hästar. Vi gick genom hela hagen, fram och tillbaka, hit och dit. Inga hästar fanns att se hur mycket vi än letade, men det är faktiskt svårt att hitta något som inte finns. Hästarna hade tagit och utvidgat sitt eget område och gått över staketet och varit hela vägen bort till Gäddefall. Lasse tog bilen och åkte iväg, men innan han kom fram så kom hela gänget farande upp mot stallet.
Kul när man varit ute och letat i närmare en timme i halvtaskigt väder.

Huvudsaken var såklart att dom kom till rätta och sen var det dags för mig att hålla lektion. Lite olika nivåer och modighet hos ryttarna, men förutom ett hästbyte och att Mulle välte i slutet så var det inga som helst problem att få det att flyta. Dock hade jag dålig koll på klockan och helt plöstligt kommer Lasse ner och säger att lunchen är klar. Slarvigt av mig!

Nu ska Sofia rida ut med gänget och jag och tjejerna som är kvar ska ägna oss lite åt unghästarna!

Idag är det mycket att göra. Ridweekendgänget kom hit igår, så jag ska börja dagen med att hjälpa dom få hästar och sedan hålla en lektion för dom. Kommer säkert bli lite trångt i paddocken, men vad gör man?
Sen måste jag styra upp något med unghästarna, men det är så många tjejer här att det nog kommer gå alldeles utmärkt. Electra ska hinna springa på lina.
I eftermiddag måste jag se till att dom kommer ut på en tur i skogen, men det tänkte jag att Sofia skulle få sköta.
I eftermiddag/kväll kommer det dessutom ett gäng ponnier som tävlar någonstans i närheten och ska ha uppstallning under natten.

Fullt upp med andra ord!

Öknehults nya kronprins

Har även hunnit rida Mazda. Här var fokus att få henne stadig i formen och få henne lite längre i halsen och något djupare samtidigt som jag jobbade övergångar. Mazda är ju en klippa så att rida i ridhuset var inga som helst problem.
Problemet med Mazda är att hon gärna tar stödet i höger tygel oavsett vilket varv man jobbar i så, för att få henne stadig och jämn var jag tvungen att få henne mer över i vänster handen. Jobbade på olika böjda spår och lekte med ställningen: rättställd, rakställd och utåtställd. Funkade riktigt bra och hon kom fint i handen. Det är en jäkla massa ytterskänkel som gäller för att hålla ihop den här damen. Självklart är det driv med båda skänklarna, men extra mycket ytter, då ligger hon fint i formen även i övergångarna. När man väl fått henne mellan hand och skänkel spelar det ingen roll om man går på böjt eller rakt spår.
Dock hittade hon på två andra hyss idag. Först började hon tjafsa med munnen, började fundera på om hon lagt tungan över bettet, men så var det inte och sen så försökte hon smygöka hela tiden. Munnen slutade tjafsa när hon väl kom rätt i formen och smygökningen kom då. Hm, man behöver ju inte vara allt för intelligent för att inse att ökning hade att göra med att hon tyckte det var jobbigt.
Sen kom vi till galoppen och ja, vad ska man säga. Hon ligger ju fortfarande kvar i formen, men väldigt djup blir hon och rak i sidorna. Vänster galoppen funkar riktigt bra och man kan jobba loss henne lite mer där. Höger galoppen är ju däremot hennes svaga sida och hon vill inte gärna fatta den (även fast hon faktiskt tog höger en gång i vänster varv när vi jobbat höger fattningar). Jag tycker det är jätteviktigt att inte rätt en felfattning för gorvt. Man ber ju om galopp och i Mazdas fall är det styrka som fattas för att hon ska ta högergaloppen jämt därför låter jag alltid mina hästar rulla lite i galoppen innan jag gör ett normalt avbrott och fattar ny. Högergaloppen började fungera till slut, men när man kommer åt henne där blir det jobbigt och hon tappar galoppen. Det kommer bli bättre med tiden.

Till och från i travarbetet var det bara att sitta och le. Så fin hon var emellanåt!

Började dagen med att rida Fantasma. Jag tog hennes sociala träning ett steg längre och tog in henne helt ensam och gjorde iordning. Riktigt duktig faktiskt. Tror hon skrek en eller två gånger, men sen var det bra. Red i ridhuset idag igen och jag hade med mig en helt annan häst!
Hon var lite spänd till att börja med i skritten, men hon slappnade av snabbt. Dock hade jag ena ridhusporten öppen eftersom jag inte ville tända lamporna och där var det jätteläskigt! När jag började trava fram så var hon superfin. Avslappnad och jämn, hon spände till lite varje gång vi passerade den öppna porten, men så fort vi passerat var hon helt med igen. Jobbade mycket med övergångar och halter och att behålla formen i övergångarna. Jätteduktig!
Jobbade även med galoppfattningar och oj, vilken skum galopp hon har. Hon fattar galopp, men ibland glömmer hon bort att driva med bakbenen, så det blir någon form av travgalopp med bakbenen och i ett jäkla tempo. Det måste verkligen jobbas med!
Avslutade med att trava över lite bommar som låg på banan och även här var hon jätteduktig! Hon låg kvar i samma tempo låg kvar i formen, men längde sig över bommen.
Dessutom fick hon skritta en annan väg tillbaka idag och jag satt på. Hjälp sa Fantasma, men vi kom upp utan några större problem

Jättestolt över tjejen idag!

Tänkte först och främst börja dagen med att rida Mazda och Fantasma. Därefter så ska Electra, BD och Ferdek få springa på lina. Om jag får hjälp tänkte jag dessutom försöka hinna rida lite på Bambinic och Dereñ.

I eftermiddag kommer det hit två tjejer som ska hjälpa till lite i helgen. Jättebra, då dom kan rida småhästarna!
Ikväll kommer det dessutom ett gäng ridlägerelever som kommer hit för en ridweekend, så det blir nog inte så mycket ridning för mig i helgen. Jo, på unghästarna, men just nu är det inte så mycket mer ridning än att styra och stanna.

Imorgon kommer dessutom Sofia hit, så det blir ännu mer extra hjälp. Tummen upp!

Ja, i passen står det att dom är rasen poni. Inte särskilt kreativt. Jag skulle satsa på att dom är någon form av korsning med welsh i sig.


Haha, nej, verkligen inte. Då hade det väl aldrig blivit klart och inte så snyggt. Nej, det är polackerna som har målat.

Snyggt va?

Började morgonen med en kortare uteritt med Flamette. När man tänker Flamette tänker man ju stadig och okomplicerad. Lilla fröken tyckte tydligen att det var ett rykte hon inte ville ha. Skrittade ner mot stora vägen för att svänga in på timmarvägen. Strax innan timmervägen tar det tvärstopp. Jaha, tänker jag, vad nu då? Nej, hon vill gå hem nu. Backade, slingrade, snurrade och tramsade. Tack och lov är Flamman inte någon ungdom längre och mitt tålamod var längre så efter kanske fem-tio minuter var vi på väg igen. Väl inne på timmervägen var det inga som helst problem med bjudning och vi tog en frisk trav. Sen rakt ut i skogen för att se om vägen var ridbar. Jo, det var den, men det var lite svårare att hitta hålet i staketet.
Hemma igen släppte jag ut henne och gick ut i hagen och myste lite med hästarna. Vill att dom nya lite skyggare ska vänja sig vid att man kan vara i hagen utan att man ska behöva se hästrumpor. Funkar riktigt bra och både Bailey och Dereñ har insett tjusningen med socketbitar. Dom fattade inte det i början. Vad var det för läskiga vita saker? Städade undan lite i stallet därefter och sen var tanken att jag skulle ta in Mimmi för en liten ridtur, men helt plötligt började jag må jätteilla, så nu ligger jag i sängen istället. Får vila lite och se satsa på nytt.

Det har kommit en del kommentarer lite varstans om Mazdas bakbens aktivitet. Eller snarare brist på aktivitet. Självklart har hon tappat aktiviteten i bakbenen. Om man tittar så ser man ju att hon inte direkt har några muskler heller. Man måste så klart ta med i beräkningen att hon mer eller mindre stått sen i julas och just nu har gjort totalt tre pass under fyra dagar.
Jag vet inte hur alla ni andra tänker, men jag förväntar mig inte att en omusklad häst som är ur kondition ska visa upp sina bästa kvaliter efter fyra dagar? Allt kommer med sin tid.

Planen för dagen är

• Rida ut Flamette
• Rida ut Mimmi
• Rida Fantasma på banan
• Longera Ferdek
• Longera BD
• Longera Electra
• Longera Lucky

Sen får vi se vad mer jag hinner. Planen brukar ju alltid spricka, så det är väl dumt att planera egentligen.

Inte nog med att det blir roligare när man är två, det går fortare också!
Idag på eftermiddagen har jag longerat Dereñ och Bambinic samtidigt som Johanna har tömkört Bailey och Electra.
Båda mina hästar var duktiga. Dom tar det hela med ro och travar snällt runt på volten, även om Bambinic inte riktigt tyckte det var så roligt i början. Dom är väldigt bekväma av sig också och tar allt i maklig takt.
Johanna hade dessto mer att jobba med. Bailey är väldigt oliksidig och vi ville få honom att släppa efter i högersidan ordentligt. Han tyckte det där med tömkörning fortfarande var lite skumt och alla kompisar var ju jättelångt bort (han räknade inte Bambinic som snällt sprang på andra sidan ridbanan). När han väl slappnade av och kom till ro blev det riktigt bra och hon börjde igenom högersidan några gånger.
Electra däremot var inte riktigt lika villig att ge upp. Det är jättejobbigt att springa i vänster varv. Ja, det är till och med jobbigt att skritta. Saken blir inte bättre av att hon stressar upp sig själv så himla mycket, så hon får ju jobba dubbelt så hårt i och med hennes hjärna. Jag vet inte vem som egentligen vann, men efter 50 minuter gav vi upp. Då hade hon gått riktigt bra i höger varvet och lite till och från i vänster.

Blev ingen mer ridning för mig idag eftersom det kom tre snälla tjejer som red små ponnierna och dom andra "vuxna" hästarna.

Nix, ingen aning faktiskt.


Nix, fyller år i början på juni så jag åker hem nån vecka där. Måste ju vila upp mig också.

Häromdagen när jag och Johanna var ute och gick så såg vi något som iallafall värmde mitt hjärta. Hela flocken var ganska lång upp i hagen, men följde oss längs staketet och satte sen av i fullt ös mot grinden.
Alla utom två. Jonathan mår inte så bra i sina ben och springer i princip inget alls nu förtiden och snälla, snälla Flamette stannade och gick med honom. Flamman är en riktigt klok och snäll dam.
Hon står alltid snällt vid Jontes sida i hagen oavsett om resten av flocken vandrar iväg. Hon tar han om honom!

Började dagen med att rida Fantasma. Att behöva gå ensam från stallet till ridhuset och sen vara ensam i ridhuset var jätteläskigt. Speciellt dörrarna, man vet ju inte vad för farligt som kunde komma in.
Jag blev iallafall glatt överraskad när jag kom upp. Trotts att hon var spänd så gick det att prata med henne. I skritten blev det ibland lite taktinslag tack vare spänningarna, men hon kom till ro riktigt bra i skritten. Traven blev ibland lite springig, men också det lossnade till slut.
Fantasma tyckte att om man är ensam, rädd och spänd så är det bäst att försöka springa så fort som möjligt, så det var övergångar och att hitta ett sansat tempo i traven som var fokus. Eftersom honblev lite rak och stark i sidorna ibland jobbade jag också mycket på åttvolt. Efter ett antal varv med det jobbet fick jag faktiskt ett riktigt jämt stöd i handen och en riktigt avslappnad tös!
Försökte några galoppfattningar och här har vi något att jobba med, oj, hon bara sköt iväg. Tokigt. Annars en riktigt trevlig häst som kräver mycket ben och mjuk hand.

Jag tänker sluta svara på anonyma kommentarer ang. Öknehult. Tycker det är lite tarmsigt att man skriver Anonym/Random. Man kan skriva sitt riktiga namn och fortfarande vara anonym. Man behöver inte skriva in hemsideadres eller mailadress (vill amn vara anonym på riktigt är ett tips att inte skriva anonym och sen fylla i sin bloggadress, det avslöjar liksom lite).
Ni behöver ju inte ens fylla i ert riktigt namn i namnfältet om det är så farligt.

Jag svarar mer än gärna på frågor ang. hästar och allt här nere, men då vill jag också få lite tillbaka. Jag har annat att göra än att sitta och svara på anonyma kommentarer. Ska jag vara helt ärlig så tycker jag det är riktigt kul att svara på era frågor, men sluta vara så rädda!

Idag är det ridning som är prioriterat!
Ska hinna med att rida iallafall Flamette, Mimmi och Fantasma. Electra, Mazda och Ferdek får en dag till i peassoaselen. Om inte snälla Johanna kommer och hjälper mig tömköra lite.
Bailey, Lucky, Bambinic och Dereñ ska får göra nått. Förmodligen tömkörning eller longering. Det är så tråkigt att jag inte har någon hjälp för de här hästarna behövs det uppsittningshjälp på och någon som går med första varven.
Småpluttarna får nog bara komma in och borstas, men jag borde longera Sandra eftersom hon inte gjorde något vettigt idag.
Dessutom kommer BD hem idag och det är en dam som behöver daglig motion, så då kommer jag ha en till att motionera!

Ingen som känner för att komma någon/några dagar och hjälpa mig lite?

Inte än, men hon kommer redan imorgon.

Blev ingen ridning idag. Tycker klockan sprungit iväg lite. Fick åka och hämta Lasse inne i Kisa efter att han och Henke bogserat in en traktor, så det störde min tidsplan lite. Att jag råkade fastna med serier en stund på eftermiddagen störde också.

Började med att lina Electra i pessoan precis som igår. Jättefin i vänster varvet! Kommer igenom hela kroppen. Höger varv är däremot jättesvårt. Hon tycker det är jättejobbigt och ville inte ens trava. Skritten kom dock igenom jättefint och hon jobbade på. Börjar tro att hon har någon gamla skada som aldrig riktigt blivit behandlad eftersom hon är så svag i vänster varvet. Tänker fortsätta jobba i pessoan tills hon orkar mer, varvat med tömkörning.

Därefter var det Fantasmas tur att träffa pessoan. Hon fattade inte riktigt grejen, utan gick och jobbade emot den lite. Dock så släppte hon till lite på slutet, men hon har inte riktigt förstått det där med att slappna av i pessoan. Däremot upptäckte jag att hon är en rätt välbalanserad häst med trevlig galopp.

Isnåg precis att jag missat lägga ut bilderna på Prima när hon gick på lina. Glömde också berätt att Walle gjorde ett klockrent byte när jag longerade. I vänster varv råkade han fatta höger galopp. Mitt tänk med de här unga hästarna är att inte bry mig så mycket om vilken galopp dom fattar till att börja med. Det viktigaste är att dom lyssnar på kommandot oavsett om det är från backen eller ryggen. Så jag tänkte låta honom rulla nått varv och sen göra ett avbrott och fatta ny. Onödigt tyckte Walle och gjorde ett byte istället. Helt okomplicerat.

Bilderna på Prima kommer här.

Jo tack, det insåg jag väldigt snabbt att han behövde det är ordnat. Stackarn är i princip helt rak över ryggen och har inget som helst sadelläge i princip.


Jopp, hon kom i lördags tror jag dom sa. Tänkte ta och rida en sväng på henne senare idag.

Jag har inte bara ägnat mig åt sötponnyhantering nu på förmiddagen.

Jag har även longerat Lucky. Hon fick inte komma in igår eftersom hon inte ville, men idag hade jag med mig lite sockerbitar och ett enormt tålamod, så bara för det var det ju bara att hämta in fröken. Knäppa hästar kan vara ibland. Hon fick stå inne och lära sig vänta medans jag höll på med Walle och Prima. Jättenyttigt för damen att lära sig acceptera att hästar kan komma och gå utan att man behöver få sammanbrott. Självklart hade hon sällskap inne också.
Longeringen då, ja, hon hade samma tendens som Prima att vända, men hon bytte varv helt och fortsatte som att inget hade hänt och man kunde tydligt se när hon tänkte göra det. I övrigt tycker jag hon är lite stel över korset och i och med det bakbenen, men det lossnar säkert med lite mer jobb. Lite stressad också, men till och från avslappnad.

Har hunnit mycket nu på morgonen.
Började med att ta hand om Walle och Prima eftersom dom fått sova inne i natt. Walle är en riktig slagskämpe och han och Certo har någon vendetta, så det smäller rätt rejält mellan dom. Nu är dom iallafall särade på.

Walle är urmysig! Stabil och snäll! Ett litet energiknippe visade han sig också vara när vi kom in i paddocken för att longera. Började utan inspänning och satte sedan på en gummisnodd sista minuterna. Funkar riktigt bra på lina. Inga dumheter, men är inte helt 100 på kommandona än, men han gjorde det han skulle.

Planen för dagen är hästfix.
Ska försöka longera Mazda, Fantasma Eliza, LillaGubben/Fredek (vad gör man när båda namnen är opassnde) Lucky och Bambini.
Pyssla med och kanske tömköra b-ponnierna Walle, Prima och Sandra. Tänkte dessutom ta in och pyssla med Dereñ och Bailey eftersom dom bara behöver vänja sig vid att komma in varje dag.
Rida Mimmi och Flamette.

Låter kanske mycket, men jag tror faktiskt jag kommer hinna med allt. Longeringen av flera är inte särskilt avancerad, mest bara några varv för att dom ska vänja sig vid att människor håller på med dom utan att vara elaka. Det som däremot kan sätta lite käppar i hjulet är Lucky, en ovilligare häst till att bli infångad har jag nog aldrig stött på. "Oh, det kommer nån. Spännande. Nej, förresten, jag går åt andra hållet".
Får ta in så många jag bara kan och hoppas på att hon kommer om alla andra blir inplockade.

Har satt mig själv på avgiftning. Ett rätt bra tillfälle att göra det nu efetrsom jag inte kan komma in till civilisationen om det inte är någon snäll människa som förbarmar sig över mig.
Tog inte med mig något godis, inga chips och ingen läsk när jag åkte till Öknehult och nu har jag världens värsta sockersug. Jag går omkring och tänker på Coca Cola, Cheeze Balls och lösgodis nästan hela tiden.
Om jag ger det några dagar kommer det gå över är min tanke, men eftersom jag många gånger är en quiter så kommer jag säkert ge upp och åka med in till Kisa första bästa chans jag får.

Johanna, Vincent och jag tog en prommenad såhär på kvällskvisten. Mysigt.

I övrigt blev det inte mycket gjort på eftermiddagen. Fastnade nere hos Johanna och Henke några timmar efter lunch, sen gick jag med Johanna och Vincent på en lite prommenad som slutade uppe vid huset. Satt och kollade lite där. Galet trött efter alldeles för lite sömn. Idag ska jag testa sova utan tänd lampa!

Upplever en viss favorinsering av fotoobjekt, men det var Fantasma som var mest intresserad av oss och barnvagnen.

Nu på förmiddagen har jag börjat med att longera två hästar med sadel och en med pessoalongen.

Dereñ (som det visade att han hette) fick longeras med sadel och bara jogga runt lite. Funkade fint även om han inte riktigt förstod vad ptroo var bra för eller betydde.

Bailey fick också longerads med sadel. Här har vi det extremt misslyckade försöket. Att vara ensam i paddocken var INTE en hit! Man kunde ju dö. Så att försöka springa ut genom grinden var säkert en bra idé. Slutade med att jag tappade honom en gång och han blev tokrädd för linan som släppades (konstigt?). Fick till slut tag på honom och kunde longera lite. Det går i princip inte att svänga höger. Ojämn. Jättetråkigt, för det är en riktigt fin modell. Tyvärr fick jag ingen bild på honom eftersom jag var lite upptagen med annat. Typ inte få en häst på mig.
Elektra (som hade äran att skicka av mig förra sommaren) fick sig ett stretchande pass i pessoan. Jättenyttigt för henne. För hon är extremt svag i vänster sidan. Kom till arbete riktigt bra i skritten där, men trava var inte aktuellt. Inte särskilt förvånande då det har varit hennes problem hela tiden.Trängde inåt, så fick korta upp yttersidan. När hon skulle trava gick hon på tvären, bakåt, ja alla håll utom framåt. I höger varv var hon jättefin i traven. Bakbenen kom igång jättefint och hon slappnade av. Toppen!

När man vaknar på morgonen och drar up rullgardien kan man inte annat än bli glad när man möts av den här synen!

Nu ligger jag i min säng. Sjukt trött. Frågan är bara om jag kommer våga sova. Haha, spökrädd som jag är. Jag planerar att ha en lampa tänd för att vara på den säkra sidan. Töntigt, jag vet, men det bjuder jag på.

Hunnit med att rida tre hästar idag. Två "treåringar", Derev (?) och Bailey och Mazda som är vuxen.
Derev var snäll och trevlig, gick att ställa lite och lyssnade fint på förhållning och framåt driving. Dock lite rädd för plötsliga ljud bakifrån.
Bailey var det ett litet projekt att komma upp på, stackaren var rädd för pallen. Inte lätt då. Väl uppe var det ungefär första han gjorde att bli rädd för något och hoppa iväg. Inga problem därefter. Lite väl ojämn dock. Gick knappt att svänga höger. Tokigt.
Mazda fick ett kort stretchande pass. Oj, vilken surkärring hon kan vara! Vart det jobbigt så skickade hon en fot, men det var bara att rida på och vänta ut henne. Till slut släppte hon fint, låg i en rund form och tog ett bra stöd fram. Kul!

Väskorna är packade och snart åker vi! Mot Öknehult!

 

Hittade bilder från en gammal, gammal lokal dressyr hos Enköpings RK med Macho. Macho är en ridskolehäst på Lagga ridskola där jag började rida som liten och höll lektioner innan jag fick jobba på Akademistallet.
Herregud, säger jag bara! Så oproffsig jag ser ut! Har inte ens riktiga stövlar, utan stövelskaft och skor! Skäms såhär i efter hand. Har inte en satt upp håret ordentligt. Stackars Macho ser ju riktigt raggig ut också. Har inte ens klippt hovskägget.

Nej, tacka vet jag min nuvarande tävlingsoutfit!

Tjoho! Har "äntligen" fått mitt pris eftersom jag och Ponti blev Årets ryttare 2011 av alla UVFKs tävlingsryttare.
Tjusiga silverskedar blev det.

Igårkväll var jag och Mikkis hem till Anna-Karin för lite mat, skitsnack och tydligen lite spel. Mysigt!

Vet inte om jag berättat det här, men på söndag åker jag ner till Öknehult och stannar lite drygt en månad. Hästar som ska ridas är det som står på schemat och självklart lite plock och städa också.

Här agerar fina hästen nybörjarhäst åt Anneli första gången hon skulle rida. Nöjd med situationen och riktigt snäll!

Igår när jag var och hälsade på hos mitt gamla underbara jobb fick jag vara med på en liten genomgång av WE. Tycker det verkar som ett roligt komplement till vanlig ridning och framförallt i undervisning på ridskola. Om inte annat så skapar det väldigt stabila hästar.
Mickis och Jaqueline visade lite på Kronos och Betty medans Malin berättade hur saker och ting fungerade för de andra instruktörerna.

Äntligen kommer lite vettiga beslut. Många saker som fanns på den nya karenslistan var rent ut sagt löjliga. Jag själv verkligen älskar Eclipse Arnika Gel och använder det i princip jämt på mina hästar efter framförallt träning/tävlin eller om jag upplever att hästen har ont någonstans. Funkar otroligt bra.

Äntligen hemma! Eller kom ju faktiskt hem igår, men var så mycket att göra då att jag inte hann/orkade blogga.

Just nu sitter jag förhoppningsvis på flygplanet som håller på att lyfta med destination Sverige och jag kunde inte vara lyckligare!

Nu när jag går i hästletartankar igen tänkte jag berätta vad jag letar efter i den framtida hästen.

Först och främst vill jag ha en bra ålder på hästen, 5-9 år tycker jag är en lämplig ålder med tanke på vad jag är ute efter. Den får inte heller vara för stor, max 165 cm, eftersom jag inte är någon jätte själv.
Efter varje sto jag haft har jag alltid sagt "Aldrig mer ett sto!", men likförbaskat har det blivit ett sto i slutänden. Det skulle vara fruktansvärt trevlig med en hormonstabil valack härnäst, men det är inget avgörande för mig.
Färg är inte heller något avgörande för mig, men det skulle vara extremt trevligt med en ickeskimmel efter alla år av pissfläckar och annat smuts.
Rent utbildningsmässigt är såkalrt åldern avgörande, men är det en 5-åring söker jag LA rörelser, inte nödvändigtvis superstadiga, men de ska finnas där. Är det en 9-åring förväntar jag mig minst MSV B rörelser med befästa och stadiga byten!
Hoppmässigt har jag inte så höga krav mer än att den ska vara gudomligt snäll att hoppa på det sättet att den inte fulastannar. Jag har inget emot att komma fel eller reda ut liknande situationer, men det är när det kommer en nit ungerfär en hundradels sekund innan man tänkt hoppa av som gör att självförtroendet sviktar. Den ska helst också inte ha några som helst höjdproblem, men på på samma gång vara hinderklok.
Utanför ridningen söker jag en stabil häst som ändå är pigg och uppmärksam. Man ska kunna rida ut ensam utan att behöva oroa sig på samma gång som man ska kunna rida ut i grupp utan att behöva fundera på om det kommer bli fullt ös medvetslös eller om min häst funderar på att döda någon idag.
Sko ska vara problemfritt, jag har redan haft den komplicerade skoningshästen och det är inget jag söker igen.
TÅLIG, då menar jag för ljud och oväntade saker. Jag HATAR att rida in på en tävlingsbana med en häst som är så skyddad att den aldrig sett ett paraply i hela sitt liv. Nej, hästar ska härdas! Sen ska man såkalrt inte skrämma den med flit.
Lasta ska gå enkelt. Behöver inte nödvändigtvis vara självlastad, men så gott som. Snäll att åka med och inte bli upprörd över att behöva spendera några timmar på tävling.
En klippning ska inte heller behöva allt för dramatiskt och få lite vatten på sig ska vara piece of cake.

Det här är såklart den ultimata hästen för mig, sen är jag villig att göra undantag för vissa saker, men inte allt.
Ponti var den perfekta hästen för mig, förutom att jag önskat mig lite mer gångarter och engagerade bakben. En Ponti 2.0 skulle inte sitta fel.