Dag 30 – Ett sista ögonblick


Det här är den sista bilden jag tog på Ponti innan jag lämnade henne och åkte hem i somars. Gud vad jag grät! Det var det värsta jag någonsin gjort, att lämna henne. Nu sitter jag ock gråter igen.
Jag trodde då att jag skulle få se henne bara några veckor senare eftersom jag skulle möta upp på Solvalla för veterinärbesiktningen, men lite saker hände och så blev det inte.

Det enda jag ser fram emot nu är att jag ska få åka och hälsa på henne när jag kommer hem. Och ja, jag kommer gråta då också!

Dag 29 – Mina ambitioner

Mina ambitioner är att bli så bra jag någonsin kan bli i det jag tar mig för. Jag vill verkligen poängtera att jag vill blir så bra jag någonsin kan bli i det jag tar mig för.
Jag är till exempel övertygad om att jag aldrig kommer bli ett mattegeni, men jag tror att jag är så bra jag kan bli. Tycker det är otroligt viktigt att man hela tiden tittar på sig själv och ser efter vad man själv har för förutsättningar och börjar jobba därifrån. Man ska aldrig titta på någon och utgå därifrån.
Mina ambitioner är som sagt att bli så bra som möjligt. Jag vill bli framgångsrik och omtyckt i min framtida karriär. Min ambition är att skaffa mig en härlig liten familj.
Mina ambition är att oavsett vad jag gör i livet ska jag vara lycklig!

Dag 28 – Det här saknar jag

Ja, ni som läser min bloggofta vet ju vad jag saknar. Hästar, mina vänner, mina elever, min familj, mina katter, Sverige, tävla, träna och så himla mycket.






Dag 27 - Min favoritplats

Vänta, har vi inte haft den här förut? Jojo, dag 14. Därför får ni hålla till godo med den. Har samma favoritplats då som nu. Inte mycket som kan förändras på två veckor.

Dag 26 – Mina rädslor

Jag är rädd för ALLT!
Jag är rädd för kossor, duvor, spöken, folk, vara ensam, inte vara ensam, prata i telefon, åka båt, flyga, insekter, fiskar, bada där jag inte ser botten, ormar, äta sånt jag inte vet vad det är, åka bil med pappa (haha), komma försent, komma för tidigt, gå till tandläkaren, mörkret, stora hundar..... Jag skulle kunna fortsätta i alla evighet med den här listan, jag är liksom rädd för det mesta


Dag 25 - En första

Den här fina buketten skickade jag till pappa på hans födelsedag förra helgen. Det är första gången jag skickar ett Blomogram och jag kan säga att det funkade alldeles utmärkt. Skickade dessutom med en ask choklad och en del av pengarna för buketten gick till Läkare utan gränser. Så jag var både en duktig och dotter och en duktig medmänniska, allt på samma gång!

Använde mig av Interflora - kan rekommendera!


Dag 24 – Det här får mig att gråta

Nu är vi där igen, det finns så mycket som får mig att gråta.

Jag gårter när jag blir riktigt förbannad och det kan vara den sämsta egenskapen som finns. Ingen tar en på allvar då.
Jag gråter när jag ser en sorglig film/serie. Jag gråter när jag hör en sorglig låt. Jag kan till och med gråta när jag hör en inte så sorglig låt, men den får mig att tänka på något speciellt. Jag gråter när jag ser gulliga djur. Jag gråter när jag ser (i mina ögon) sorgliga reklamer i tunnelbanan. Jag gråter när jag ser gamla människor som uppenbart fortfarande älskar varandra. Jag gråter när jag tänker på Ponti. Jag gråter när jag tänker för mycket på min familj.

Och ibland gråter jag bara för att jag behöver det. Känns alltid skönt att få släppa ut allt man har uppbyggt inom sig.


Inte alltid den här glada tjejen

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Oj, det är så himla mycket som får mig att må bättre.

Mina fina vänner, en katt som lägger sig intill en, ett hästmule i famnen, ett härligt ridpass, en snabb galopp i skogen, min familj, gamla människor som håller handen, småbarn och deras ärlighet, shoppa, en bra serie, ligga på en solig strand.

Ja, det finns så otroligt mycket som får mig att må bättre! Jag försöker se det fina i det lilla.


Dag 22 – Det här upprör mig

Oj, det finns många saker, men det som gör mig mest upprör här i världen är när barn, gamla och djur behandlas illa. Då blir jag så galet upprörd att jag börjar gråta! Det är en sak att behandla en vuxen människa som är kapabel att ta vara på sig själv lite sämre, inte okej, men ändå betydligt mer berättigat än att behandla barn och gamla dåligt.
Att ge sig på försvarslösa djur är också något som det inte finns några ursäkter för. Hur tänker någon som väljer att behandla ett stackars djur illa?!

Jag blir till och med tårögd nu när jag skriver det här, bara jag tänker på det. Det är så fruktansvärt orättvist att oskyldiga och försvarslösa ska behandlas på ett grymt sätt.

Dag 21 – Ett annat ögonblick

Inte ett ögonblick direkt, men när jag åkte till Sydafrika i 3:an på gymnasiet. En helt fantastisk upplevelse. Att få inblick i en annan kultur på det sättet vi fick är det inte många som får. Vi fick liksom gå bakom kulisserna. Hälsa på hos lokala företag, gå på gudstjänst, inbjudna till en skolan, besöka kåkstäder, gå på bröllopp och massa mer. Sen hann vi såklart med turistiga grejer också som åka på safari, vara i Kapstaden, åka upp på Taffelberget, besöka Goda Hopps udden och allt sånt där som en vanlig turist gör. En helt fantastisk upplevelse och ett minne för livet!





RSS 2.0