Det började bra

Började morgonen med en kortare uteritt med Flamette. När man tänker Flamette tänker man ju stadig och okomplicerad. Lilla fröken tyckte tydligen att det var ett rykte hon inte ville ha. Skrittade ner mot stora vägen för att svänga in på timmarvägen. Strax innan timmervägen tar det tvärstopp. Jaha, tänker jag, vad nu då? Nej, hon vill gå hem nu. Backade, slingrade, snurrade och tramsade. Tack och lov är Flamman inte någon ungdom längre och mitt tålamod var längre så efter kanske fem-tio minuter var vi på väg igen. Väl inne på timmervägen var det inga som helst problem med bjudning och vi tog en frisk trav. Sen rakt ut i skogen för att se om vägen var ridbar. Jo, det var den, men det var lite svårare att hitta hålet i staketet.
Hemma igen släppte jag ut henne och gick ut i hagen och myste lite med hästarna. Vill att dom nya lite skyggare ska vänja sig vid att man kan vara i hagen utan att man ska behöva se hästrumpor. Funkar riktigt bra och både Bailey och Dereñ har insett tjusningen med socketbitar. Dom fattade inte det i början. Vad var det för läskiga vita saker? Städade undan lite i stallet därefter och sen var tanken att jag skulle ta in Mimmi för en liten ridtur, men helt plötligt började jag må jätteilla, så nu ligger jag i sängen istället. Får vila lite och se satsa på nytt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback