Livingit like Lisa

Nu har jag haft Shelly i lite mer än en vecka och jag förvånas varje dag över hur stabil hon är!

Fyra år, har flyttat till ett helt nytt ställe med mycket liv och rörelse, får stå ensam i isoleringsstall och gå ute ensam i hagen (som dessutom ligger nära ridskolehästarnas hage och dom kommer i full kareta förbi varje gång dom ska in) och hon har tagit allt med ro.

 

Vi började veckan med att springa på lina med vanlig inspänning och en dag i pessoaselen. Hon funkar kanon i båda och är väldigt lätt att longera. En väldigt uppmärksam liten dam. Ska framförallt jobba henne i pessoaselen dom kommande veckorna för att hon ska få runda till kroppen lite mer.

 

Hennes stora problem är att hon rör sig alldeles för stort för att vara så liten. Hon har helt underbart steg, men det är alldeles för mycket för den lilla kroppen att hantera än så länge. Hon måste lära sig spara på sig.

 

I fredags red jag för första gången. Bara ett kort pass med skritt och trav eftersom hon fick sin vaccinspruta samma dag. Vad ska man säga? Det är vingligt och väldigt mycket på och av, men det är en unghäst och hon ligger långt efter i sin utbildning, så det är bara att vänta ut henne. I och med hennes stora rörelseapparat kommer det nog ta lite längre tid ändå. Ibland kommer hon ihop sig jättefint och slappnar av, men hon orkar inte hålla det så länge. Hon blir också trött väldigt fort, så det blir till att träna kondition framöver.

 

Hon har dessutom fått en hel drös med beundrare och har just nu fem små skötare. Min tanke är att några kommer tröttna på vägen och kvar kommer en fantastisk überskötare vara. Shelly älskar i varje fall varenda sekund av all uppmärksamhet hon får. Jag ska inte heller klaga för den delen. Idag när jag kom till stallet hade tjejerna mockat och fixat allt, så jag behövde bara rida. Dom borstade till och med innan och efter passet. Så söta!