En helt fantastisk AHA-upplevelse

Igår red jag lektion igen. När det neda jag vill göra är att rida får man slå på stort och rida två dagar i veckan då och då. Fick som de senaste gångerna rida på Kaliber och hade samma instruktör som i fredags. Idag blev det också bara jag! Toppen! Älskar att man betalar för en grupplektion, men får en privatlektion eftersom ingen annan bokat in sig.
På schemat stod galoppfattningar (oh, nej) och att verkligen komma ner i traven. Började med att lägga in galoppen tidigt. Det var inte några problem alls idag! Fattade galoppen för skänkel, på tygeln, i balans. Galopperad på i en lugn balanserad galopp, kunde växla utan problem mellan böjda och raka spår. Ibland när jag blir lite fifflig med handen slår han ifrån sig och då vet jag att jag börjat pilla. Märker att jag ibland tappar drivningen och då slutar han (naturligtvis) galoppera.
Efter dom här kanongalopperna i båda varven var den travjobb som gällde. Fick jobba lite självstänidigt, men fokus var att sitta ner och inte fiffla så mycket. Började utan stigbyglar och det gick bra, förutom de enorma skavsåren jag har på insidan av låret. Kände dock att det var saker som ändrades. Han gick riktigt trevligt hela tiden, men då och då släppte han igenom totalt och kändes alldels fantastisk.
Då säger min instruktör (det här är typ något någon borde sagt till mig för tusen år sedan): "Du måste försöka jobba mindre med höfterna och jobba mer med magmusklerna, när du jobbar med magen istället för höfterna stör du honom mindre med ditt rörliga säte och dessutom får du en mycket bättre hållning".
Det här låter såklart helt naturligt och jag vet att det är så, jag har bara inte vetat att jag gör så eftersom INGEN har sagt det till mig tidigare, men när jag tänker efter är det självklart. Efter hon sagt det så började jag jobba med att sträcka ut magmusklerna och jobba den vägen och oj, vilken skillnad det blev! Och självklart ska det bli skillnad eftersom om jag slutar "skumpa" runt med sätet så blir han såklart friare i ryggen och kan komma till arbete på ett helt annat sätt.
Nu kommer vi till problem nummer 2: jag har inga magmuskler! Så nu är det det som gäller, träning av dom icke-existerande magmusklerna!
Jag är så otroligt tacksam att jag får rida på Kaliber för han accepterar inte att man gör något man inte borde. Han säger ifrån dirket. Är jag för stark med skänkeln slår han ifrån sig. Blir jag för hård i innehanden slår han ifrån sig. Ramar jag inte in honom mellan hand och skänkel får vi en 40 meters volt istället för en 10 meters. Fifflar jag för mycket med handen slår han ifrån sig. Blir jag för stark i båda händerna blir han stark tillbaka. Är jag inte tydlig och konsekvent gör han inte det jag ber honom om. En helt fantastisk häst!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback