Det finns många som betytt mycket för mig
Jag märker att jag tjatar och tjatar om Ponti här på bloggen. Det beror ju mest på att hon var min bästa vän och hon lärde mig så otroligt mycket. Har aldrig älskat en häst som jag älskat henne. Dessutom kände jag inte att vi var klara med varandra, men det blev som det blev.
En annan häst som har betytt väldigt mycket för mig och som lärt mig väldigt mycket är Nasza. Hon är en korsning lipizzaner/arab, starx över häststrecket och född 1992. Jag började som medryttare på Nasza hösten 2004. Efter bara några månader tod jag över henne på heltid. Till att börja med gick det väl inte så bra, grundridningen var inte den bäst och hennes tidigare ryttare hade ägnat sig åt att såg. Så fröken gick och pendlade med huvudet, hur man än gjorde. Så det blev månader av träning och det blev bättre med tiden, men det var aldrig riktigt bra. Jag som har dille på att tävla bestämde mig ändå för att starta en klubbtävling på Lagga som var min klubb på den tiden. Så dåligt kunde det ju faktiskt inte gå.
Det gjorde det inte heller det blev en vinst i LC:2. Efter den starten var det som att poletten trillat ner, det var en helt annan häst att rida som jag kom hem med.
Forsatte sen under 2005 att åka på klubbtävlingar i LC och LB. Gick oftast bra och vi red alltid på över 60% och det var oftast rosett med hem. På den tiden var det överbefolkat på Laggas klubbtävlingar, i privatklasserna var vi ofta 15-25 startande. Vi blev även klubbmästare 2006. Vår sista tävling var en LB:1 på 72% med över 30 poäng till tvåan!
2006 tog jag mod till mig och gav mig ut på lokala tävlingar. Jag ingick i klubben DIV 3 lag, tyvärr var det på tiden som det var ryttartest som klass och det var inte så roligt. Några "riktiga" tävlingar hann vi också med en 2:a plats i LC:1 hos UVFK.
Någon hoppning gav vi oss aldrig på egentligen. Hon var alldeles för tittig och jag var alldeles för rädd. Hoppade hemma gjorde vi såklart, men aldrig på tävling. Hade en kompis som skulle starta henne i en klubbtävling, tror det var 90 cm. Hon kom över startlinjen, vände upp på första hindret, men sen var det stopp. Minst 15 m innan. Tre försök, utesluten och på vägen ut hoppade hon det såklart hur snällt som helst.
2006 var också året jag tog studenten och eftersom jag inte visste vad jag ville med mitt liv bestämde jag mig för att sluta hos Nasza. Hade ingen inkomst och kunde därför inte betala för henne.
En annan häst som har betytt väldigt mycket för mig och som lärt mig väldigt mycket är Nasza. Hon är en korsning lipizzaner/arab, starx över häststrecket och född 1992. Jag började som medryttare på Nasza hösten 2004. Efter bara några månader tod jag över henne på heltid. Till att börja med gick det väl inte så bra, grundridningen var inte den bäst och hennes tidigare ryttare hade ägnat sig åt att såg. Så fröken gick och pendlade med huvudet, hur man än gjorde. Så det blev månader av träning och det blev bättre med tiden, men det var aldrig riktigt bra. Jag som har dille på att tävla bestämde mig ändå för att starta en klubbtävling på Lagga som var min klubb på den tiden. Så dåligt kunde det ju faktiskt inte gå.
Det gjorde det inte heller det blev en vinst i LC:2. Efter den starten var det som att poletten trillat ner, det var en helt annan häst att rida som jag kom hem med.
Forsatte sen under 2005 att åka på klubbtävlingar i LC och LB. Gick oftast bra och vi red alltid på över 60% och det var oftast rosett med hem. På den tiden var det överbefolkat på Laggas klubbtävlingar, i privatklasserna var vi ofta 15-25 startande. Vi blev även klubbmästare 2006. Vår sista tävling var en LB:1 på 72% med över 30 poäng till tvåan!
2006 tog jag mod till mig och gav mig ut på lokala tävlingar. Jag ingick i klubben DIV 3 lag, tyvärr var det på tiden som det var ryttartest som klass och det var inte så roligt. Några "riktiga" tävlingar hann vi också med en 2:a plats i LC:1 hos UVFK.
Någon hoppning gav vi oss aldrig på egentligen. Hon var alldeles för tittig och jag var alldeles för rädd. Hoppade hemma gjorde vi såklart, men aldrig på tävling. Hade en kompis som skulle starta henne i en klubbtävling, tror det var 90 cm. Hon kom över startlinjen, vände upp på första hindret, men sen var det stopp. Minst 15 m innan. Tre försök, utesluten och på vägen ut hoppade hon det såklart hur snällt som helst.
2006 var också året jag tog studenten och eftersom jag inte visste vad jag ville med mitt liv bestämde jag mig för att sluta hos Nasza. Hade ingen inkomst och kunde därför inte betala för henne.
Kommentarer
Trackback