En död duva är en bra duva

Jag hatar duvor. Eller snarare, jag är livrädd för dom. Min flytt till London har gjort den här rädslan till något av ett problem. Dom är överallt. Att bara gå till tuben är lite av en utmaning. Svänga med allt jag kan svänga med; påsar, väskor, armar. Problemet är bara att det inte hjälper direkt. Jag är övertygad om att de här duvorna är attacktränade. Ju mer man viftar, dessto närmare kommer dom. Folk tror nog att jag har någon form av störning. Jag hoppar fram och tillbaka på trottaren, tvärnitar, rycker till och svänger. Det där eviga svängadet med saker.

Att dom här jäkla duvorna har bestämt sig för att sätta upp en koloni utanför mitt sovrumsfönster gör ju inte saken bättre direkt. Tur att dom är på rätt sida av fönstert iallafall. Annars hade jag flyttat direkt!

Summan av det där är att en död duva är en bra duva och det borde vara skottpengar på dom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback